onsdag 6 februari 2013

Vad säger magen?

Ofta om jag ska ta ett beslut av något slag så brukar jag lita på magkänslan. De gånger jag inte gjort det så har det ofta blivit fel. Samtidigt är det ofta svårt att avgöra om ens magkänsla pekar mot det beslut som är vettigast att göra eller det som kanske inte är vettigast men som i slutändan ändå ofta visar sig vara rätt. Man brukar ju säga att man ska följa sitt hjärta, i mitt fall litar jag mer på magen.

Just nu så flyter allt på bra i min vardag. Har ett jobb jag trivs med. Gradun framskrider helt ok. Känner mig en aningen stressad eftersom att jag inte kommit igång med mina intervjuer ännu pga. av utbildningen till nya jobbet, men eftersom att jag känner mig själv så pass väl och är medveten om att jag ofta presterar bra under press så orkar jag inte oroa mig för mycket över detta.

Idrotten är dock det enda just nu som ger mig en hel del att fundera över. Tycker för tillfället att det är väldigt roligt att träna och jag känner mig mycket motiverad. Hade ett samtal med gamla coachen igår och det kändes peppande på något sätt. Jag tror på mig själv och det finns även andra som tror på min förmåga. Känns skönt att veta. Allt i mitt idrottande är dock inte optimalt för tillfället och det gör mig fundersam.

Så summan av kardemumman, ska man alltid våga lita på sin magkänsla?

Vad säger ni kära bloggläsare?


måndag 4 februari 2013

Mycket på gång

Veckorna bara rusar förbi och helt plötsligt är det ett bra tag sedan jag uppdaterade sist. Det har hunnit hända en hel del sedan Kuortane lägret. Foten hann exempelvis bli bättre och jag hann springa några riktigt bra löpträningar. Hälen gör inte alls ont, men jag känner ännu en viss smärta ovanpå foten till och från vilket gjorde att jag valde att direkt lägga i handbromsen och ta det lite lugnt med löpningen. Fysiken börjar annars vara riktigt bra och kroppen börjar återigen se ut som en idrottares. Har exempelvis minskat med 4 cm i midjemått sedan i höstas vilket känns bra. Träningen börjar ge resultat!

Suget att springa är enormt. Bättre blir de ju inte av att jag i helgen var och kollade på Tähtien kisat här i Tammerfors. Damerna sprang kanonbra på häcken och två av tjejerna klarade inomhusgränsen till EM. Ett stort grattis till båda tjejerna :) det sporrar mig något otroligt att se andra springa fort, men samtidigt är det också lite jobbigt att titta på från sidan och inte kunna vara med och springa och tampas om bra tider. Samtidigt som man är glad för andras skull att de springer bra tider så är man ledsen över att inte själv kunna delta.

Det är ett bra tag sedan jag kunnat göra en hel säsong och det är just det jag längtar efter att kunna träna hel och frisk och tävla utan att ha ont. Nu börjat foten vara i bättre skick men ödemet som jag har på foten vill inte riktigt ge med sig. Det är så svårt att veta när det blivit bättre. Samtidigt lönar det sig inte att ha för bråttom eftersom att ett ödem är början till en förslitningsskada och då är det bättre att ta det lugnt och låta det ta den tid det tar.

Som tur var har jag gradun att tänka på plus att jag även börjat jobba deltid på Elisa. Trivs jättebra med mitt nya jobb och det är bra att ha annat att sysselsätta tankarna med så jag inte bara går och funderar på mina fötter.

Idag ska jag på massage och det känns välbehövligt kan jag säga. Det verkar ju som att jag kunnat träna med bra effektivitet eftersom att mina muskler är trötta och jag har exempelvis fortfarande träningsvärk från fredagen styrketräning, tummen upp för det.